Mannen på loftet

21.02.2018

Mannen i stallet

Stallets ägare samt deras hästar hade inte kunnat få lugn och ro och det hade börjat eskalera. Saker flyttade på sig och man ville inte längre gå upp på höskulen framför allt inte själv på kvällarna. Det var som att någon inte ville ha en där uppe. Obehaget steg och med ökade denne andes makt över det här stallet.

Som alltid ber jag om så lite information som möjligt och det jag skrev precis hade jag inte fått berättat för mig.

När jag kom fram till stallet möttes jag av en ilsk man som var alkohol påverkad och uppskatte varken mitt eller deras sällskap. Djuren var ena riktiga djävlar och de passade bäst som mat. Han tyckte inte om att jag inte brydde mig om att han försökte putta ner mig för trappen utan bara stretade på och följde med honom upp till hans plats på övervåningen. Där uppe brukade han föra väsen både för djuren så de hade svårt att sova men även de som var i stallet.

Du har inte här att göra och ska inte lägga dig i detta sa han till mig, envis som jag är fortsatte jag att fråga varför han var så arg och hur han hamnat där. Jag kände av hans alkoholpåverkan och vart nästan lite yrslig.

Varför tycker du inte om hästarna och vad har de gjort dig?

Efter många om och men kom det. Den där ungen där hon rider minsann över mina marker där jag har jobbat med mitt tegel mitt i mitt trädgårdsland. Ja det är ju inte roligt det kan jag förstå men vet du om att du inte lever längre. Då tittade han på mig med en oförstående minn. Minns du inte att du föll och slog i ditt huvud? Ibland är det tur mina guider hjälper mig på traven och spelar upp vad som hänt för mig. Jo jag minns jag halkade och det blev svart fick jag till svar. Jag blev förvirrad och visste inte vad jag skulle göra och blev så rädd för det ljusa längre fram. Jag ville ju vara kvar med mitt tegel och mitt lilla land.

Ja jag förstår det men du ramlade så illa att du faktiskt dog den dagen och det är länge sedan. Flickan som ridit på dina marker ville dig inte illa utan hon såg dig inte.

Han blev ledsen och förstod vad som hade hänt och jag bad hans anhöriga komma och möta honom och med sig följde också en ängel som ibland hjälper mig att få dem över till andra sidan.

Den natten sov hästarna gott och det var en mycket förvånad ägare som kom in dagen efter och sa jag har aldrig sett så rena boxar efter en natt, ser knappt ut som de varit inne?

Mycket riktigt hade det legat ett tegelbruk längre bort och ett litet torp.

© 2018 Lovisa Adolfsson Copyright
Skapad med Webnode
Skapa din hemsida gratis! Denna hemsidan är skapad via Webnode. Skapa din egna gratis hemsida idag! Kom igång